missbella

 

Hon har alltid funnits där för mig! hon har räddat mitt liv mer än 1 gång de kan ja lova. Varje gång jag kört ner mig i botten och verkligen varit inställd på att nu är de slut lekt i detta jävla liv, nu ska ja härifrån.. då har hon funnits där och fått mig att orka.. fått mig att vilja fortsätta... Om inte anna har jag blivit TVINGAD att fortsätta...för vem fan tar henne annars? var hamnar hon? vad händer? vad gör dom men min kärlek OM inte jag finns?

den känslan har också räddat mig.. för inget ont i världen får drabba min skatt <3

 

men samtidigt vet jag inte OM det är sunt att älska ett djur så här mycket... jag menar.. djur blir lättare sjuka, och de går kanske inte att göra något.. så då kanske man måste ta valet att avliva sin älskling. Och för mig.. skulle det vara som att avliva mitt barn... MEN de är inte frågan OM de kommer hända.. utan NÄR... och hur fan ska ja klara de?

 

Var ju bra nära i november när hon fick sandkolik och höll påatt stryka med... jag lovar, det kändes som om hjärtat slets ur brösten på miig och jag satt i trapporna mellan mina kunder och grät innan ja kunde fortsätta jobba... jag var helt säker på att hon skulle dö...

 

men genom ett mirakel så överlevde hon, och jag går dagarna igenom i skräck för att de ska ske igen...