missbella

åren går, vinter blir till vår, vår blir till sommar, sommaren blir till höst som sedan blir vinter igen...

2010 blir till 2011.. 2011 blir snart till 2012...

och hela tiden saknar jag dig.. förbannar mig varje dag.. att jag släppte dig, att du togs ifrån mig, att du hamnade fel.. och att du nu kanske står någonstanns och lider.. och jag kan inte göra ett förbannade skit..

jag svek dig, fast jag lovade dig att det alltid skulle vara vi... jag räddade dig... och sen svek jag dig..



Min fina prins min lilla fina buspojke.. var är du nu!? hur mår du? lever du enns? :(

Minnet när jag ledde in honom i transporten kommer aldrig blekna.. dagen då jag svek dig..

allt kom så oväntat.. dom bara kom och hämtade dig, vi hade precis kommit hem från en helt magisk galoppträning. Du hade flygit fram.. jag kände vinden i håret och hur dina muskler rörde sig under mig. Dina frustande andetag..

hade nyligen fått ett mess när jag satt upp ute på gården.. innan jag red ut... " Vi hämtar honom klockan tre... " då var klockan 13:00

Kanske var det därför ridturen blev så underbar.. för jag visste att det var sista gången..

som jag grät när vi galopperade där genom skogen.. kändes som om lungorna skulle sprängas... :((

men ändå var det helt underbart!



när jag ledde ut dig från stallet.. in i transporten.. jag kunde inte säga något.. jag bara band fast dig och gick ut.. såg transporten åka...

tårarna kom inte förrän jag kom hem.. grät hela kvällen.. hela natten...

jag saknar dig.. jag ångrar mig..

jag älskar dig min vackra Rasmus... <3<3<3

förlåt mig...